Blogg

Samordningsförbundet Trelleborg; Summerande reflektion efter workshop

DSC_0795

Samordningsförbundet Trelleborg; Summerande reflektion efter workshop

Vid två på varandra följande workshops under oktober och november 2020 har frågan om behovet av förehabiliterande insatser i Trelleborg diskuterats. Den målgrupp som avses i detta sammanhang är personer som inte bedöms klara en aktivitet på upp till 10 timmar och därmed kan ta del av arbetslivsinriktade insatser inom det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Vid den första workshop som hölls den 22 oktober togs utgångspunkt i följande två frågor:

  • Vilka insatser finns inom Trelleborgs kommun och Arbetsförmedlingen för personer som står långt från arbetsmarknaden?
  • Vilka ytterligare behov av förrehabiliterande åtgärder finns för boende i Trelleborgs kommun?

Diskussionerna mynnade ut i att det fanns en bred uppslutning kring behovet av förrehabiliterande insatser i Trelleborg. Tillsammans kunde några befintliga insatser hos parterna identifieras, med olika kriterier för deltagande. Detta var t ex Jollen, enskild placering inom LSS, boendestöd, naturunderstödd rehabilitering, anpassad SFI samt kurativa insatser genom primärvården. Gruppen enades emellertid om att det finns det en uppenbar brist på ett (arbetsinriktat) stöd till personer med låg bedömd aktivitetsförmåga.

I de diskussioner som fördes framkom både behov av stöd för individen och behov av bättre förutsättningar hos verksamheterna. Utifrån dessa var det fyra punkter som utgjorde grund för den andra workshopen som ägda rum den 19 november. Dessa punkter var:

  • Behov av någon sorts samordningsforum/teamsamverkan
  • Behov av ett socialt/samordnande stöd till individen
  • Behov av förrehabiliterande aktivitet i någon form.
  • Behov av anpassade anställningar.

När det gäller samordningsforum/teamsamverkan landade diskussionen i att detta är en fråga som sannolikt inte är möjlig att driva vidare. Detta eftersom det finns osäkerheter kring Arbetsförmedlingens kommande uppdrag och att det begränsade möjligheter för i första hand Försäkringskassan att delta i denna typ av samverkansgrupp. Det förtydligades att Arbetsförmedlingen kommer att förändra sitt arbete så att det blir ändringar i förhållande till de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har tidigare fungerat som utförare och arbetat med den enskilde, den utveckling som nu sker är att det ska göras en bedömning och beslut tas om insats som en extern aktör ska utföra. Arbetsförmedlingen ska sedan följa upp. Det behövs istället steg som ligger innan individen kommer till Arbetsförmedlingen och de insatser som finns där. Dialogen landade i att det kan vara aktuellt med ett samordningsforum med ett generellt fokus på kunskapsutbyte.

Den konkreta idé som utvecklades tydligast i diskussionen var tillskapandet av mentorer som kan utgöra ett socialt/samordnande stöd till individen. Denna mentorsroll beskrevs som ett stöd till individen för att bättre kunna ta del av det utbud som finns i systemet, men som av olika krav/förutsättningar inte realiseras. Det handlar då om stöd till individen kring de olika krav som ställa och hjälp att leva upp till dessa krav. Detta kan leda till att missförstånd undvika och att dialogen mellan olika parter kring individen går smidigare. Detta förstås i en coachande lots-roll.

I detta sammanhang poängterades att det finns behov att särskilja de som behöver omfattande stöd från de som behöver mindre stöd för att komma vidare till det förstärkta samarbetet. Det som poängterades var att det finns en långsiktighet och smidiga övergångar mellan de olika steg som finns kring individens utveckling. I detta avseende lyftes mentorer fram som en ändamålsenlig resurs som kan stötta individen ur ett samordnande perspektiv.

Vid sidan av det samordnade stödet till individen belystes vidare behovet av en förrehabiliterande aktivitet i någon form. Det behov som uttrycktes var rehabiliterande aktiviteter som motsvarar den verksamhet som bedrivs vid Jollen. Samtidigt var det en delad uppfattning om att det inte var aktuellt att utveckla en parallell verksamhet, utan snarare att de möjligheter som Jollen utgör nyttjas mer effektivt för detta sammanhang. Det finns en utmaning i Jollen är en delad verksamhet där vissa har en långsiktig sysselsättning. Samtidigt uttrycktes behoven av att kunna göra beställningar av att individer kan testa sin aktivitetsförmåga vid Jollen under begränsad tid. Det beskrevs att det skulle finnas möjligheter att utveckla verksamheten vid Jollen på tider där det idag inte bedrivs andra aktiviteter samt att knyta mer samordning/samverkan till Jollen. Vid sidan av Jollen beskrevs Kärnan som en verksamhet som i högre utsträckning skulle kunna användas för olika aktiviteter (socialt, träning, hälsa)

Utgångspunkten är att Jollen kan utgöra en plats där individen får en start och en trygghet för fortsatta insatser. Det uttrycktes samtidigt behov av att säkerställa att detta inte tappas efter övergången, utan att de skapas en sömlös övergång till en mer reell arbetsplats. I detta sammanhang poängterades att mentorerna fyller en avgörande funktion.

För att öka förutsättningarna för individens återgång i arbete belystes även vikten av tillgång till reella arbetsplatser. I detta sammanhang är Trelleborgs kommun som arbetsgivare en viktig part i utvecklingen. För att utveckla denna del av kedjan finns behov av anpassade anställningar.

Sammantaget mynnade dialogen ut i att det finns behov av att utveckla:

  • Individuellt stöd (mentor för att öka förutsättningar hos individen)
  • Gruppaktivitet (som alternativ till att gå ut till arbetsträning)
  • Arbetsträning på skyddad plats (Jollen)
  • Arbetsträning ute på arbetsplats (Trelleborgs kommun eller annan arbetsgivare)

I metodtermer innebär detta att det som diskuterades var en utveckling av Case Management, Supported Training och i förlängningen Supported Employment. Det senare bär då ses i perspektivet att det finns en uttalad arbetsgivare (Trelleborgs kommun) där det görs en särskild överenskommelse om ett långsiktigt engagemang. Supported training innebär arbetsträning i en anpassad miljö och fungerar som ett försteg till Supported employment. Dessa olika steg relaterar till de summerande punkterna ovan och till att det finns individer i målgruppen som behöver olika mycket förrehabiliterande insatser för att återgå i arbete.

Tranquist Utvärdering

2020-12-01

Du kan ladda ner utvärderingen HÄR 

Blogginlägg

Scroll to Top